Okej jag börjar få panik. Börjar? Har haft det ett bra tag men nu börjar det kännas riktigt jobbigt. Vad fasen ska jag ta mig till?

Idag var tänkt att bli en produktiv dag där jag skulle betat av en massa jobbiga moment men icke. Jag försökte ringa till barnmorskemottagningen för att boka en tid, men ringde fem minuter efter att deras telefontid för dagen var slut. Skit, nytt försök imorgon. Nej, min mens har inte dykt upp än och jag är både frustrerad och orolig. Tagit ett gravtest för ett par dagar sen som visade negativt. Tror inte att jag är gravid men test kan ju visa fel. Tror däremot att jag har en stor cysta eller cancer. Man har ju en tendens att alltid tro det värsta. En undersökning lär ju ge mig svar iallafall.

Försökte även att ringa min psykolog för ett tag sedan, med resultat av att en röst säger "Numret kan inte nås". Okej? Vad betyder det? Har hon stängt av sin telefon för att hon är på semester? Nej då borde ju telefonsvararen rulla som vanligt. Har hon bytt nummer? Jag hoppas för allt i världen att hon inte har slutat. Då vettefan vad jag ska tro.

Jag måste även ta leverprover som jag på något vänster lyckats skjuta upp ett bra tag. Måste ta mig till arbetsförmedlingen. Måste ringa min läkare och boka ny tid. Måste kontakta socialen. Alla dessa måsten och det är så mycket som jag är osäker på. Men jag ska klara det. Jag är på väg. *Intala sig själv*

Mår dåligt över min vikt. Har gått upp väldigt många kilon på kort tid och vet vad det beror på. Nu kom jag i skrivande stund höhö på ytterliggare en säkerligen bidragande orsak. Jag har slutat röka. Har aldrig velat röka egentligen men det har hjälpt mig så mycket att hantera min ångest senaste året av mitt liv. Främsta orsaken till att jag lagt ner nu är ekonomin. Jag har verkligen inte råd att röka. Så jag äter istället och jag äter inte lite. Efter middag nummer två igårkväll köpte jag mig en påse chips, en stor påse godis och ett glasspaket. Efter att ha käkat upp det mesta så gick jag loss på en dubbel cheeseburgare med extra dressing.

Visserligen tycker jag det är rätt jobbigt och lite larvigt att överdrivet noja över att man käkat godis ibland eller onyttigheter. Jag känner att det blivit för mycket nojjande hos väldigt många, till den grad att man nästan blir orolig. Motionera lagom, ät sunt, lev sunt, unna dig exakt vad du vill emellanåt. Livet är förfan till att njutas av. Det är bara vad jag tycker. DOCK så vill jag inte förespråka att man ska unna sig varenda jävla dag i onormala mängder, att trycka undan ångestkänslor med massa skräpmat i sjukliga mängder är fan inte bra det heller. Och hälsosamt är det inte. Jag måste ta tag i min kost och balansera den lite mer och jag Måste börja röra på mig mer. Det är inte mycket kläder kvar som jag kommer i och jag har inte direkt råd att köpa nya. Wellwell nog om det.

För att sammanfatta så måste jag ta tag i en jävla massa skit som bara ligger och ger mig ännu mer ångest.

Utan mitt folk runt om mig hade jag aldrig klarat mig såhär långt. Tack till er.
Nu ska jag titta över min budget och se om jag möjligen kan unna mig en bok imorgon. Skulle vilja komma in i någon annan värld för en stund. Utan att använda dåligheter.