Idag har jag farit runt som en höna känns det som, fast när jag tänker efter så har jag inte varit på så många ställen ändå. Möte på Soc, fylla i papper, planera, hem och hämta kontoutdraget som jag glömde samt hyreskvittot, snacka med Tommy på tunnelbanan, till Kista och Ciccis jobb eftersom hon var tvungen att fylla i ett papper, tillbaka till Soc, möta upp Jennifer för lite skitsnack och så hem igen. Hursom så har jag känt mig stressad i kroppen iallafall. Sover inte så bra på nätterna och börjar känna mig sjuk.

Nåväl. Min helg var riktigt härlig! I torsdags redan så var jag, Nicke och Robert på sumpans kräftskiva en sväng, strosade runt en liten stund. Där mötte vi Tommy, Jennifer och Eliza. Tillsammans satt vi i en park och hängde ett tag och jag drack lite cider. Sedan sov N över här, mys! Hela fredagen hängde vi och tog det lugnt bara och mot kvällen hookade vi upp med Marcus, Robban, Sara, Robert och Robin. Vi körde först lite häng på Toppis och sen hemmafest. Kul hade jag. Maria, Teddy och hans tjej kom också dit sen. 

På hemvägen köpte jag, Nicke, Robban och Robin fyllekäk på grillen och när jag skulle kolla vilken tid tunnelbanan hem gick så bevittnade jag en misshandel. Obehagligt att höra slag efter slag. När det dessutom fortsatte efter att vi försökt hjälpa till så gömde jag mig och ringde efter polisen. Fantastiskt nog så tog dom mig på allvar och kom med full fart inte alls långt därefter. Efter att ha stått i förhör ett tag så tog jag min kebabtallrik och sicksackade hem mellan alla blåljus och poliser som var utplacerade lite här och var. Tycker det var coolt att dom för en gångs skull skötte sina jobb bra.

Lördagmorgon innebar att jag och mitt bakishuvud steg upp tidigt för att tvätta upp lite kläder i handfatet. Vid 13-tiden bar det av mot Grönan. Så jäkla härligt, trodde verkligen inte jag skulle få gå på Gröna Lund den här sommaren, men det fick jag woho. Jag, Niklas, Marcus, Maria och Robban hängde på Grönan ända tills dom stängde. Vi drack och käkade och åkte grejjer. Efter stängningen så promenerade vi till Josefinas och drack lite till. Sjukt mysigt ställe det där. Sen blev det ännu mer promenerande vid vattnet på Djurgården och till slut tog vi tuben hem. Jag slocknade som en klubbad säl! Söndagen innebar myskväll med mitt Moschel :)

Som förövrigt fyller år på fredag och tänkte ha ett litet kalas här hemma. Hennes mamma+syster och närmsta vänner kommer över på lite fika. Så imorgon tänkte jag ställa mig och baka lite och försöka bidra till kalaset. Torsdagen innebär presentjakt. Nu ska jag kasta i mig lite middag och sen blir det storstädning här hemma. För att bidra lite ännu mer eftersom moschlet jobbar.

Over and Out.

Fan vad jag hatar att ha migrän. Jag är stel som en pinne, blir andfådd av minsta ansträngning, tycker mig känna att det gör ont i hjärtat, är deprimerad och har värk utav helvete i rygg, axlar, nacke, käkar, ögon, huvud. Spänningsvärk som fan. Försöker massera, försöker röra på mig, ligger på spikmattan, duschar varmt, smörjer in, käkar värktabletter. Inte ett skit hjälper. Var vaken hela natten dels på grund av att det var en väldigt känslomässigt påfrestande dag för mig och dels på grund av att jag omöjligt kunde slappna av med den här smärtan. Och sen illamående på det. SUCK! Gick absolut inte att ta sig till mötet idag, vilket innebär att jag är rätt körd känns det som. Hur fan ska man leva utan några pengar alls. Måste boka om mötet illa kvickt.

Jag måste börja träna. Måste för att öka chanserna att få må bättre. Både fysiskt och psykiskt. Vill så gärna börja gymma igen lite smått. Måste försöka spara pengar som fan, men det är inte så lätt när man knappt har några.

Mycket klagande på mig. Men jag får ju faktiskt ventilera vad fasen jag vill i min blogg och det är såhär jag känner.

På torsdag är det kräftskiva i sumpan. Hoppas jag mår bättre så jag kan ta mig dit då.

Bra skit - Ska på möte med några från soc imorgon, får då veta vad som kommer hända med mitt liv den närmsta tiden. Var på en rolig fest i lördags med massa härligt folk. Pratat länge i telefon idag med en vän som jag inte pratat med på länge. Har fått tillbaka min älskade kamera, Emilie goes Happyface.

Dålig skit - Ska på möte med några från soc imorgon, får då veta vad som kommer hända med mitt liv den närmsta tiden. Var extremt bakis igår och spydde tiotal gånger. En polare ska på promenad med B idag, det högg till i hjärtat när hon sa det.

---

 
Idag är det exakt 1 år sedan du gjorde slut med mig och krossade mitt hjärta totalt.
Jag saknar dig varenda dag och jag älskar dig för evigt.  

Kände på mig att det skulle sluta sådär och bli sådär. Men det hindrade mig inte från att försöka för jag ville. Förra helgen sa jag att jag skulle supa ner mig för att jag inte orkade vara nykter längre och det gjorde jag med råge. För det mesta var lördagen mycket trevlig. Jag uppskattade inte slutet. Aldrig roligt att bli behandlad dåligt och känna skuld och skam utan någon anledning alls. Men jag borde fan nästan vara van vid det här laget. Det ÄR väl mig det är FEL på och ni har alla anledning att göra vad fan som helst mot mig om något "går fel". Be om ursäkt efteråt vad är det?
Nåväl jag blev ledsen och arg och det gick ut över min mobiltelefon som nu inte fungerar. Har dock fått låna en annan av N och det är jag tacksam över.
På söndagen vaknade jag blåslagen med huvudvärk från helvetet och spydde sex-sju gånger innan jag försökte ta mig hem. Någonstans i Spånga var jag tvungen att kasta mig av pendeln och sätta/lägga mig på perrongen och spy ner den också, why not liksom.

Hur som haver. Den här veckan har varit blandad. Mycket ångest. Jag börjar verkligen tröttna på att må såhär, INGET hjälper. Jag är ibland lite glad och lite pigg och lite uppåt men innerst inne är jag en jävligt olycklig själ. Ska man orka leva såhär år efter år liksom? Visst livet förändras, relationer och allt runt omkring men en sak är fortfarande den samma, jag mår inte bra. Jag har ångest nästan jämnt och jag är olycklig.

Jag försökte iallafall i veckan, svalde svalde och svalde lite mer och försökte. Men icke. "Min familj" vill knappt veta av mig annat än när jag behövs. Precis, Behövs. När jag kände mig ledsen över det och försökte ringa dom andra så kände inte syrran igen mig ens. Kul i jul. När jag försöker i Veckor i sträck att nå ut så har ingen av er tid för mig. För just det, HAN och HAN måste ju prioriteras. Och när fan prioritera dom er?? Ibland blir man så jävla ledsen. Jag känner att jag ger och försöker men får inte tillbaka. Får ibland hjälp och stöd i form av materia och så vidare. Ytliga saker som jag självfallet är tacksam för och visar det gång på gång. Men vad fan hände med kärleken??? INGEN vill umgås genuint med mig känns det ofta som. Umgås med mig för att någon saknar Mitt sällskap, för att jag är jag och för att någon tycker om mig som person.
Ja, jag känner mig ledsen just nu. Just nu? - För det mesta.
Efter ungefär två månader när du ringde för att höra efter om jag kunde agera barnvakt så grät jag när vi hade lagt på. Jag gråter varenda gång vi lägger på. Jag gråter på kvällarna när jag hör er på andra sidan lägenheten. Ensamheten är jävligt påtaglig. Och jag är mycket bekant med "mönstret". Men who am I att ställa krav liksom? Ett jävla EGO som bara tänker på sig själv. Jag ställer aldrig några krav. Jag fick en tejpbit för munnen för flera år sedan. Emilie får aldrig yttra sig, än mindre öppna upp sig och säga vad hon egentligen tänker och känner. Nej, Emilie ska bara svälja, borsta sv, borsta bort och le. Svälj, svälj, svälj. Spy upp i munnen, men svälj sedan.

Idag är det fredag och jag har inga planer för dagen. Tänkte dock fylla på min tillfälliga mobil så jag kan ringa min psykolog ännu en gång. Till vilken nytta egentligen? Vettefan men jag gör något aktivt iallafall.

Får se vad den här helgen har att erbjuda.

Sitter i solen på ballen o tar en cigg, köpte ett paket förra veckan när jag var upprörd. Röker dock väldigt lite. Shit vad varmt det var här! Skööönt. Har precis röjt och städat i mitt lilla näste. Min smala och allt för knarrande tältsäng har fått nya rena sängkläder. Min resväska får nu agera nattduksbord. Jag klagar inte, är nöjd över att ha tak över huvudet. Inte alla som har det. Strax blir det dusch och sen ska jag knäcka en cider. Höra vad Ange och Nicke har för sig också. Idag är det lördag, ja just det ja. Tjohej!

Igår avbokade jag undersökningen som skulle gjorts idag. Jag kollade upp vilket datum jag ska ta cellprov. Jag kollade upp varför min stödperson inom soc och min psykolog inte går att nås. Dom är tydligen på semester och båda återkommer på måndag. Ska kontakta dom då. Jag var på arbetsförmedlingen och fick nya inloggningsuppgifter. Jag tog leverprover, tre rör fylldes med blod. På kvällen grillade jag och Cicci med våra pojkvänner. Summa summarum, rätt produktiv dag. Punkt. Idag var jag i rissne och plockade undan posten, vattnade blommorna och tvättade 2 maskiner. Tanken var att nu ikväll dricka lite och vara social. Istället ligger jag i soffan och låter tårarna rinna. Varför gör allt så ont? Imorgon super jag ner mig iallafall, orkar inte vara nykter längre.

Tänka sig så det kan vända. Nu har jag istället spenderat dagen med min baby och skrattat massor och blivit kramad på. Känner mig glad. Tack så jättemycket för att du finns N ♥

Blev en hemsk onsdag. Har lust att ta en stor överdos tabletter o skölja ner med 2 liter sprit. Ska gråta nu resten av dagen. Återkommer imorgon.

Här sitter jag på ett berg och läser. Käkade frulle här på berget också för mig själv. Jävligt harmoniskt. Borde man fan göra oftare. Om ni undrar hur det här kommer sig så har jag ingen aning haha. Trevlig onsdag på er! Har btw fått mens nu. Det var på tiden. Får avboka fredagens undersökning.

Det är natt. Eller typ tidig morgon. Jag kan inte sluta gråta. Det går liksom inte att beskriva smärtan o saknaden. En del av mig fattas, jag är inte hel. Din värme, din röst, din beröring, ditt sätt, hela underbara du. Hur länge ska jag orka kämpa vidare.. Tänker du någonsin på mig?

Gårdagen började med en skön dusch följt av att jag skulle handdukstorka håret och när jag skakar på handduken rasar det ner världens fetaste jävla spindel. En riktigt stor långben men med tjock svart kropp och breda håriga ben. FYFAN!!!!!! Vilken jävla panik alltså...

Ringde N som kom upp och räddade mig och tog bort monstret. Söta underbaring vad tacksam jag var då.

Efter att jag återfått en någorlunda normal hjärtrytm igen så drog vi en sväng till Kista. Systembolag säger jag bara. Behövde lugna nerverna ytterliggare hehe. Sen slog vi oss ner på balkongen och drack lite och solade, myspys. Efter någon timme gick vi och mötte upp Robert och satt utomhus och hinkade och snackade skit. När hungern smög sig på så blev det krogen med hamburgertallrik, nachotallrik och några cider och bärs. Trevlans värre. När vi kastat in handduken och var nästan hemma igen så ringer Tommy och det var bara att gå tillbaka till krogen och köra lite till.

Dock så slutade kvällen inte så perfekt som önskat. Jag grät. Varför måste jag bli så jävla upprörd så fort jag hör hans namn? Kanske för att jag älskar människan så in i helvete mycket och jag saknar honom och hans familj. Lilla vovvsi♥

Men det är så otroligt jobbigt att jag inte kunde dölja det igår, hur mycket jag än kämpar. För det ska gudarna veta att jag gör. Kämpar alltså. Kämpar så hjärtat blöder...

På något vänster så lyckades jag och N börja tjaffsa och vi skiljdes åt som ovänner. Vet inte om vi ska ses och prata ut om diverse idag eller inte. Jag kan inte sitta här och ruttna bort lördagen iallafall. Skulle vilja dra på Pride men ingen vill hänga på och jag är inte så jäkla sugen på att dra dit själv höhö. 
Hm what to do? Ska man supa ner sig kanske? .. Mjo det får nog fan bli så^^ 

Idag kom frågan svart på vitt .. Har du kommit över B?
Svar: Nej verkligen inte. Allt gör ont varenda dag och det känns som det aldrig kommer sluta göra ont.

Den här dagen började jag med att pallra mig upp i bra tid för att ringa till MVC och boka tid för undersökning. Har fått en tid i slutet på nästa vecka. Kommer efter den hälsoundersökningen eventuellt skickas vidare på ultraljud. Snälla Gud gör så att det inte är cancer. Eller något annat allvarligt.

Resten av dagen har jag spenderat med Emma, mycket trevligt! Vi knallade runt i Solna och jag unnade mig faktiskt fyra nya böcker. Köp fyra, betala för tre. Nu har jag läsning så det räcker året ut, lovely. Sedan lunchade vi och gick ut i solen och jag åt en mjukglass. Mys. Efter det åkte vi in till stan en sväng för att hon skulle titta på en klänning. Blev lite promenerande också.

Nu sitter jag här hemma, svettig. Ska hoppa in i duschen och sen antagligen möta upp el boyfriendo. Käka lite middag tillsammans kanske.

Igårkväll gick jag ut för mig själv och satte mig på en parkbänk och läste i 2,5 timmar. Bara satt och läste, lyssnade på fåglarna och småkikade på dom tre hararna som busade hejvilt en bit bort. Våra tre harar. Miffo i egen hög person, Harald och lilla KaNina. Det var mysigt och rofyllt. Harmonisk nästan. Behövde det. Precis innan jag gick ut så ringde jag till Nice. Efter några signaler på andra försöket att nå henne så svarade en mans röst. HAN svarade i Hennes telefon. Jag stelnade till och slängde på luren utan att säga något, sedan stängde jag av telefonen. Blev upprörd, men istället för något destruktivt så gick jag alltså ut och läste. Bra gjort av mig.

Okej jag börjar få panik. Börjar? Har haft det ett bra tag men nu börjar det kännas riktigt jobbigt. Vad fasen ska jag ta mig till?

Idag var tänkt att bli en produktiv dag där jag skulle betat av en massa jobbiga moment men icke. Jag försökte ringa till barnmorskemottagningen för att boka en tid, men ringde fem minuter efter att deras telefontid för dagen var slut. Skit, nytt försök imorgon. Nej, min mens har inte dykt upp än och jag är både frustrerad och orolig. Tagit ett gravtest för ett par dagar sen som visade negativt. Tror inte att jag är gravid men test kan ju visa fel. Tror däremot att jag har en stor cysta eller cancer. Man har ju en tendens att alltid tro det värsta. En undersökning lär ju ge mig svar iallafall.

Försökte även att ringa min psykolog för ett tag sedan, med resultat av att en röst säger "Numret kan inte nås". Okej? Vad betyder det? Har hon stängt av sin telefon för att hon är på semester? Nej då borde ju telefonsvararen rulla som vanligt. Har hon bytt nummer? Jag hoppas för allt i världen att hon inte har slutat. Då vettefan vad jag ska tro.

Jag måste även ta leverprover som jag på något vänster lyckats skjuta upp ett bra tag. Måste ta mig till arbetsförmedlingen. Måste ringa min läkare och boka ny tid. Måste kontakta socialen. Alla dessa måsten och det är så mycket som jag är osäker på. Men jag ska klara det. Jag är på väg. *Intala sig själv*

Mår dåligt över min vikt. Har gått upp väldigt många kilon på kort tid och vet vad det beror på. Nu kom jag i skrivande stund höhö på ytterliggare en säkerligen bidragande orsak. Jag har slutat röka. Har aldrig velat röka egentligen men det har hjälpt mig så mycket att hantera min ångest senaste året av mitt liv. Främsta orsaken till att jag lagt ner nu är ekonomin. Jag har verkligen inte råd att röka. Så jag äter istället och jag äter inte lite. Efter middag nummer två igårkväll köpte jag mig en påse chips, en stor påse godis och ett glasspaket. Efter att ha käkat upp det mesta så gick jag loss på en dubbel cheeseburgare med extra dressing.

Visserligen tycker jag det är rätt jobbigt och lite larvigt att överdrivet noja över att man käkat godis ibland eller onyttigheter. Jag känner att det blivit för mycket nojjande hos väldigt många, till den grad att man nästan blir orolig. Motionera lagom, ät sunt, lev sunt, unna dig exakt vad du vill emellanåt. Livet är förfan till att njutas av. Det är bara vad jag tycker. DOCK så vill jag inte förespråka att man ska unna sig varenda jävla dag i onormala mängder, att trycka undan ångestkänslor med massa skräpmat i sjukliga mängder är fan inte bra det heller. Och hälsosamt är det inte. Jag måste ta tag i min kost och balansera den lite mer och jag Måste börja röra på mig mer. Det är inte mycket kläder kvar som jag kommer i och jag har inte direkt råd att köpa nya. Wellwell nog om det.

För att sammanfatta så måste jag ta tag i en jävla massa skit som bara ligger och ger mig ännu mer ångest.

Utan mitt folk runt om mig hade jag aldrig klarat mig såhär långt. Tack till er.
Nu ska jag titta över min budget och se om jag möjligen kan unna mig en bok imorgon. Skulle vilja komma in i någon annan värld för en stund. Utan att använda dåligheter.

Inatt är saknaden väldigt påtaglig. Jag saknar dig otroligt mycket och det är smärtsamt att tänka på dig. Men kan inte låta bli...