30 december 2010.

Smärta. Ont. Smärta. Ont. Varje dag gör det mer och mer ont. Varje dag älskar jag dig mer och mer. Varje dag blir jag mer och mer arg och ledsen.

Har svårt att förstå att du kan leva med dig själv.

Imorgon är det nyårsafton och jag vill inte vara med längre. Allt gör för ont.

Vill ta en yxa och hugga den i din kropp och hugga och hugga och hugga tills du sakta men säkert förblöder och dör. Mycket smärtsamt. Det är vad du har gjort mot mig.
Jag vill men jag kommer inte. 

Hjälp mig och väck mig från den här mardrömmen. Snälla låt allt bara varit en mardröm. 


Jag älskar dig förevigt ♥

24 december 2010.

Julafton är det tydligen. Sämsta jävla skitjulen någonsin.

Vad det var som hände? Jag vet inte vad som gick snett men jag misslyckades, igen.

Idag firar jag ingen jul, träffar ingen familj för jag känner inte att jag har någon. Får inga julklappar och ger inga julklappar. Så vill jag ha det. Det gör jävligt ont just nu.

Saknar min älskling som fan. Man inser oftast inte vad man har förrän man förlorar det. Jag visste att jag älskade dig otroligt mycket. Men till den här graden, nej det visste jag faktiskt inte.
Du är min drömkille och precis allt som jag vill ha!

Utan dig blir jag aldrig lycklig igen. Tro mig.

God Jul alla därute.

// En mycket olycklig Emilie.

17 december 2010.

Fan vad trött jag blir på den här skiten!
Jag har lämnat in alla uppgifter och papper till soc men dom segar med mina pengar så jag hinner ju förfan dö innan jag får dom. Igår hade jag bara chips och godis att käka och idag var tanken att nu jävlar ska jag handla mat och toapapper och annat viktigt, samt betala hyran som jag är extremt försenad med. Tog kontakt med en person från soc igår för att höra varför mina pengar inte kommer och hur lång tid det ska behöva ta. Fick som svar att dom redan har skickat iväg beslutet till den adress där jag bor nu. Great då kan jag iallafall äta och så vidare idag då eftersom brevet lär komma idag. Men icke! Inte har det kommit något jävla brev inte.

Med förhoppning om att pengarna kanske skulle finnas ändå på kontot så gick jag nyss ut för att testa.
Vad händer?
Bankomaten suger åt sig mitt kort och stänger av sig. Fyfan vad trött jag blir på det här...

Imorse fick jag sms angående eventuellt julfirande med dom som en gång var min familj.
Tack men nej tack. Jag vill inte följa med till Västerås och sitta i samma bil som honom och umgås med honom, aldrig i livet. Och nej jag känner inte för att träffa dig heller. Du svek mig.
Och ja jag har fetångest över att jag sviker alla andra. Men jag ORKAR INTE!!!!!!! FATTA!!!!!!!!!!!!
Ni har förstört allt.

Såg att du ska på julfest ikväll. Med jobbet gissar jag på, men jag vet inte. Jag vet inte vart du ska på julfest!! :'(
Jag får inte vara med i ditt liv längre. Det gör så ont så ont så ont så jävla sjukt jävla ONT.
Men jag hoppas verkligen att du får trevligt hjärtat! Önskar att du sitter glad och skrattar och har det underbart roligt och trevligt ikväll. Det förtjänar du verkligen! Älskar dig mer än allt. ♥

14 december 2010.

Psykologen, banken, soc. Hem och laga mat. Bryta ihop och nu sitter jag här. Är så sjukt ledsen...

Känner mig utstött. Igen. Som att återuppleva alltihop. Bara gråter och gråter och hjärtat gör ont.

Du verkar glad och enligt vissa mår du jättebra nu och enligt vissa mår du förjävligt typ. Vet inte vad jag ska tro eftersom du inte pratar med mig :( Du verkar hata mig och verkar vara jättearg och besviken på mig. Det är inte mitt fel att jag mår såhär!! Det är inte mitt fel att det har blivit såhär.. Snälla tro på mig :'(

Ni festade och hade roligt och ni pratar om att dra på kryssning igen. Jag vill så gärna följa med och inte känna mig såhär utstött och utfryst. Jag är faktiskt glad att du har människor omkring dig som älskar dig och som vill umgås med dig och hitta på roliga saker och så. Jag hoppas verkligen att du mår bra, vill inget annat än att du ska vara lycklig. Önskar bara att du var lycklig med mig.

Känner mig så missförstådd. Vill bara vakna upp och att det här ska ha varit en hemsk hemsk mardröm. Annars så vill jag bara försvinna.

Jag är så himla ledsen och jag är rädd och osäker.
Saknar dig älskling så mycket att det gör riktigt ont :'( ♥

Fly away.

Nej, usch det här är så jävla jobbigt :(
Kom nyss "hem" från läkaren. Jag är så jävla vimsig och snurrig i huvudet nuförtiden. Glömmer bort att ta emot växeln tillbaka nästan jämnt när jag handlar något. Förra veckan var jag helt säker på att jag skulle till läkaren, men det visade sig visst vara den här veckan istället. Men nu tog jag fel på tid istället, kom 1 timme och tjugo minuter för tidigt. Kvinnan i receptionen fick leta efter mig i korridorerna för att tala om att jag är väldigt tidig. Jaha, så det var bara att vandra runt utomhus i ett iskallt sumpan. Med tårar som rann, en cigg ständigt i käften och musik i öronen. Gata upp och gata ner. Upp för alla dom jäkla trapporna igen, för att sedan kämpa som fan för att tårarna inte skulle tränga fram i väntrummet. Sen kom han, läkaren. 
Eftersom han är invandrare med någon brytning som jag inte förstår så bra, så fick jag fråga "va?" nästan hela tiden. Efter att jag förklarat litegrann vad jag pysslar med, att jag sitter ensam hemma och dricker mängder med alkohol rätt ofta. Vet ni vad han gjorde då? .. Skrattade!

Han skrattade åt mig.

Well jag orkar inte känna mig så hånad som jag bör känna mig. Jag fick min sjukskrivning, nya diagnoser och nya mediciner. Ska även få mediciner till medicinerna senare. 

Det är sjukt jävla jobbigt det här. Vad fan har jag gjort för att förtjäna det här helvetet?? :'( Har jag behandlat alla så jävla dåligt? Förlåt mig då snälla och försök inse att jag inte varit mig själv. Svinet stal min personlighet. Han stal mitt liv. Han har dödat mig och han har dödat min bästa vän. Fan jag saknar dig så jävla mycket. 
Det är inte rätt det här, det var inte menat att bli såhär. 

Precis som jag sa till min mamma, jag skulle ALDRIG lägga skuld på någon annan och säga sånna här hemska saker om en annan människa om jag inte verkligen menade det, om det inte verkligen var så, om det inte verkligen var sanningen. Jag hoppas du förstår det.

Snart står min älskade duktiga lillasyster på scenen och tittar ut i publiken för att hitta sin storasyster. Men jag är inte där... Snart slutar min fina duktiga älskling sitt jobb och åker hem, kanske ringer någon, kanske pratar med någon på msn, kanske träffar någon, kanske lagar middag och äter med någon, kanske tränar med någon, kanske tittar på film med någon, kanske ligger och myser med någon. Men inte med mig! :'(

Blä jag är så ledsen. 

I love you.


8 december 2010.

Grät hela natten. Är så förbannat trött på det här. Vill inte mer alltså.
Ikväll är det julmarknad i sumpan och jag tänker bara på hur gärna jag skulle vilja gå runt där med min älskling, köpa brända mandlar och hålla varandra i handen. Köpa filmer och stå och lyssna på uppträdanden en stund, som den där gången när Danny uppträdde och trots att du hatar hans musik så stog du bakom mig och höll om mig jättelänge framför scenen ♥

Som om det inte vore nog smärtsamt så uppträder Denice på scenen ikväll. Hon och hennes dansgrupp ska röja loss på scen. Jag kommer inte att gå dit. Tanken på att träffa på älsklingen och hans eventuellt nya äckelbrud gör alldeles för ont. Dessutom kommer båda pluttens föräldrar att vara där och den ena halvan av dom kan jag inte riskera att se. Hellre dör jag än att se hans fula ansikte.
Jag är nog världens sämsta kompis, dotter och SYSTER. Jag var världens sämsta Flickvän. :'(


FYFAN vad mycket jag saknar dig.


5 december 2010.

Billy är helt förändrad. Umgås med en del hemska människor. Beter sig helt annorlunda. Ser helt annorlunda ut, rasat i vikt som fan tydligen.

Min älskling och min bästa vän finns inte mer, han är försvunnen. Kan inte beskriva hur ont det gör i mitt hjärta nu alltså.

Förresten ringde hans nya flickvän mig inatt. Fyfan. Mer IQ-befriad äcklig jävla skabbslyna får man fan leta efter.
Helt sjuk i huvudet. Förresten behöver man nog inte leta så länge, för den här världen är full av äckliga falska jävla människor. Jag sa att hon var en fitta och att hon kunde dra åt helvete, det är jag stolt över.

Låg och skakade hela natten, det kokade av ilska i mig. Jag grät tills jag fick andnöd.

Från och med nu är allt annorlunda. Jag ska bli annorlunda.

Ge mig en pistol. Jag skulle inte tveka en sekund.

DU HAR DÖDAT MIN BÄSTA VÄN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

3 december 2010.

Fredag 3e december..

Jag sitter ensam i en tom lägenhet i Näckrosen. Har tänt en massa värmeljus omkring mig och dukat upp med chips, choklad och cider. Lyssnar på en jättefin låt. Allt är så mysigt, men samtidigt så kallt. Jag sitter här och gråter. Saknar mitt hjärta fruktansvärt mycket. Ingenting är mysigt utan honom.

Han försöker leva livet och gå vidare. Utan mig. Försöker glömma mig och Oss. Det gör så ont att jag inte ens har ord för den smärtan. En blandad smärta.. Jag har ångest över hur jag har betett mig och vet med mig att jag aldrig förlåter mig själv, jag förlåter aldrig heller svinet som är grunden till varför jag mått som jag mått och handlat därefter. Jag vet inte om jag kan förlåta dig för att du lämnat mig.. låter konstigt men hur orättvist jag än behandlat dig ibland så kan jag känna mig lite arg på dig för att du gör såhär och att du har svikit mig. Tro det eller ej, men skulle situationen vara omvänd så skulle jag ALDRIG lämna dig och bara ge upp. Jag skulle aldrig kämpa för att gå vidare och glömma, jag kämpar för kärleken, för det jag känner och för det jag tror på. Till den sista jävla bloddroppe skulle jag kämpa för dig!

Men mest känner jag bara sorg och förtvivlan. Jag är helt förtvivlad och utom mig av kärlek, hat, rädsla, ångest, tomhet..

Jag älskar dig så det gör ont. Till mitt sista andetag, till mitt sista andetag. ♥
Du är min hjälte i rustning.
Jag vill spola tillbaka tiden och vara din gullunge igen :'(

Natten.

Den här natten var hemsk. Jag grät i minst fem timmar innan jag lyckades somna framåt morgonen. Jag fick en insikt som jag verkligen hatar, föraktar och mår förjävligt över.

Jag trodde inte du kunde skrämma mig mer, jag trodde inte att jag var rädd för dig längre.
MEN DET ÄR JAG!!! Grät så jävla mycket när jag insåg det här. Det är inga andra monster som besöker mina mardrömmar, det är DU. Alla rädslor, all osäkerhet, all svaghet. All min känsla av otrygghet. Allt beror på DIG!
Jag hatar dig så himla mycket... *gråter* ...

Kan du inte bara mörda oss allihopa så vi får ett slut på det här?

Jag HATAR att jag fortfarande är rädd för dig ditt svin.

Skrev ett sms till dig idag älskling.. 
"Gråtit hela natten, känner mig otrygg och rädd. När jag fick frågan om det fanns någonstans alls som jag känner mig trygg, så svarade jag " Jo i min älsklings famn". Där vill jag vara igen och känna mig trygg och älskad. Älskar dig upp till månen och tillbaka♥."

Efter några timmar svarade du och jag blev hoppfull.
"Okay.. men jag vill helst inte höra sånt, jag har ett jobb att sköta nu.."

Du är så duktig och jag är så stolt över dig hjärtat! Vet att du inte är såhär känslokall egentligen. Jag saknar min riktiga pälskling, så som du är egentligen. Världens varmaste mest godhjärtade person som finns, aldrig har jag träffat någon så omtänksam som dig. Aldrig har jag älskat så som jag älskar dig. Jag kan ta flera tusen slag till, bara du kommer tillbaka till slut. Min fina älskade morriskanin!♥ I really need you..

1 december 2010.

Nu sitter jag här "hemma". Har precis varit på möte med Soc. Det känns inge bra alls. Det dröjer innan jag får pengar igen och jag måste ordna med ny ansökning och få tag i en jävla massa papper. Hur fan ska jag få tag i dom när jag inte har kontakt med vissa personer liksom? Nej, nu har jag verkligen insett att Soc är skit. Har haft mina misstankar förut om det med tanke på vad folk berättat men nu har jag upplevt en del själv. De skiter blanka fan i mig.

Jaha så jag har fyra kronor att äta för och betala två månadshyror med, känns jävligt fint! Känn min ironi.. Jaha då kommer jag alltså dö av svält om inga mirakel händer.. Härligt!! :) Det värsta är fan att ciggen börjar ta slut.

Nej fyfan för den här jävla skiten alltså!!!! Nästa vecka börjar jag med en ny medicin igen (trehundrasjuttonde gången gillt?) ..men just det! Hur fan ska jag ha råd att köpa den? ...

Jag vill somna fort och aldrig aldrig aldrig mer vakna igen... Snälla låt mig få göra det????????



RSS 2.0